Autobahn till sjöss

Oj så tyst det blev! Måste erkänna att jag sedan en vecka faktiskt är hemma i Sverige. Min rygg behövde en paus! Från att i sakta mak ha tuffat fram i Tysklands lugna kanaler (för det mesta är det en fartgräns på max 12 kilometer i timmen) tog jag sista slussen ut mot Rhen. Slussvaktmästaren där var inte alls nöjd med min nästan obefintliga tyska. Högre och högre, ilsknare och ilsknare upprepar han en lång harang samt verstehe nicht!? Och just de där sista orden förstår jag ju. Och ganska mycket annat i lugn, trevlig samtalston. Hör honom anropa nästa fraktfartyg på ingång och förklara att den svenska kvinnan i fritidsbåten inte förstår.

Fartyget slår en lov runt mig och vinkar att jag ska följa efter honom in i slussen. Så enkelt allt går att lösa. Väl inne i slussen blir jag ombedd att backa lite och hitta en annan pollare. Självklart! Bara det att slussvaktmästaren nu tycker det är dags att i ett svep sänka slussen två meter innan jag ens hunnit få dit mina tampar. Nano kränger, men jag lyckas få in henne till kajkanten och tighta till tamparna. Sen är det bara att njuta av slussresan neråt, mot Rhen.

Rhen måste vara vattenvägens autobahn. Här råder ingen fartgräns. När jag lämnar slussen via det lilla inloppet mot Rhen möts jag av fraktfartyg som vill in där jag nyss kom ut. Kryssar mellan dem och kommer från lugnvattnet ut i ett brusande, virvlande, strömmande Rhen som bjuder upp till dans. I strömvirvlarna bakom fartygen girar Nano runt innan jag hinner få henne under kontroll igen. Drar på lite försiktig gas och funderar på att dra på mer för att komma ur vägen så fort som möjligt. En titt på fartmätaren visar att vi sätter hastighetsrekord så det står härliga till. Det är så strömt att jag inser att här gäller det att hålla noggrann utkik efter inloppet till hamnen. Missar jag det kan jag inte vända, för min motor gör mindre fart än vad Rhen bjuder på i ström.

I hamn i Wesel! Lugn och trygg med allt man behöver. Även en läkare för min rygg. Och inte är det så långt till en flygplats heller. Rensar ur det lilla som finns kvar i matväg för att slippa obehaglig överraskning när jag kommer tillbaka. Liten ryggsäck och så hem för att möta svensk sommar. Nano har några hjälpsamma människor lovat att se till (men jag kommer snart tillbaka).

 

 

 

 

4 kommentarer på “Autobahn till sjöss

  1. Krya på dig o njut lite svensk sommar. Förlänger sommaren gör du ju när du kommer fram till Medelhavet.

  2. Hoppas du får ordning på ryggen.Lycka till
    KalleO😎

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: